|

En av mina favvosaker med London ar att alla ar sa sjukt trevliga och glada. Men man ar liksom en surbitch i jamforelse, om man ar vanlig. Och deprimerad om man bara flinar pyttelite.
Pa Pret-a-mangier eller vad det heter:
Kassakille (skiiitglad): HIIiIIIII sweetheart!
Jag: Hehe. Hi!
Kassakille: Is everything alright today?
Jag: Yes.
Kassakille: Would you like some coffee with your sandwich?
Jag: No thanks.
Kassakille (biggabig-smile): Is there anything else I can do for you?
Jag: Haha no.
Kassakille: Are you sure everything is fine?
Jag: Heh. Yeah why wouldn't it be.
Kassakille: No you look a bit strange today.
Jag: HAH. What do you mean?
Kassakille: You dont look so happy.
Jag: HAha what? I'm like laughing my pants off every time you speak.
Kassakille: Yeah but you look sad when I dont speak.
Jag: Yes I really need you. I should stay here all day, all week, all life.
Kassakille: Hehe no thanks, if I had my salary tripled maybe. You're a tough one.
|